Annie-f orever loved, never
forgotten | Bruce Nyblom |
|
This posting is from your "rock star" as
you so often called me.
It pains me that , here, a full year after your untimely murder,
the police continue to stonewall any attempt to find your
killer(s). Your grieving mother is relentless in the pursuit of
justice for you. My heart goes out to you and your family. I do
so hope that this year someone will offer new information that
will lead to finding your cowardly murderers. My anger cannot
begin to be expressed at this time...
My Annie, through the years, I often dreamed about the next time
I would plan to come to Sweden, so that I might be able see you
again...to gaze at your beautiful face, to once again hear that
lovely voice ; to see that fantastic smile again. When too many
months went by without an e-mail or a call from you, I would try
to hunt you down. I wasn't about to let you forget me. You are
very special to me, and are indellably linked to my life,and
even in death you are forever with me. I regret that our lives
were too busy to find more time together, and that we were not
able to work out the details of your desire to travel here to
the states to visit me. We thought that we had an entire life to
arrange it, when suddenly your life was tragically ripped from
you, and hense from us ...
I will never forget the visit to meet your family, the train
ride , the visits to see you at Peter's and to your apartment
when you lived near my uncle on Sodermalm...the walks we took,
the places we would rendezvous...
Remember the day we met. I saw you enjoying the music at the
outdoor free concert in Kungsträdgården. I was looking to meet
someone other than relatives, and when I saw you, I knew I had
to somehow try to meet you. I wasn't sure you would even allow
that, but I was determined to try anyway. You were across the
street from me on Kungsträdgårdsgatan. I tried to move towards
you, but then you started to head up the street, away from the
music. I crossed the street and lost sight of you. Then I spied
you, across the street again. I returned to the side I started
from, and got to move close to you, but you moved again, only to
cross the street once again. As you briskly walked towards
Hamngatan, I tried to intercept you, but you were too fast. I
chased you up Norrmalmstorg, but couldn't catch you. I almost
gave up, but for some reason, you paused as you reached
Smalandsgatan, and there I finally was able to approach you. I
nervously asked you for some bogus directions to somewhere, just
so I could try to talk to you. You graciously tried to answer my
question, and then, out of the blue, you asked me if I wanted to
come to a party with a few of your close friends! I was
completely blown away, and eagerly said YES!. You led me to the
tunnelbana and from there you accompanied me to Peter and
Birgetta's place, where I also met Jerry and Shonia...and the
rest is history. I , from then on have eternal friends in all of
them. Peter even came to the states to visit me. Annie, none of
this would have happened with out you, and your kind personality.
On a subsequent trip in 1999 with my 14 year old daughter
Amber,you talked with her. Amber was running with the wrong
crowd and need direction. You befriended her, and whatever you
said to her, changed her. After we returned to the states, Amber
straightened herself out, which has lasted to this day, as she
is now married and going to college. Amber has never forgotten
those times she spent with you.
Annie, I hope this message gets to you. I hope that anyone else
who reads this will benefit from this, and will give them more
insight into how special you were, how you touched so many lives....
Though I will close for now, this is not the end between you and
me, as there is no end as long as I am alive. I will continue to
await answers. I will carry you in my heart for the remaining
days of my life. And I hope to see you on the other side....
"Rock-n-Roll" Annie- I will always be your "Rock-n_roll"
Bruce..... |
nytt år, nytt hopp! |
alex |
|
hoppas det nya året bringar fram mer tur så att
fallet kan tas upp och lösas. mina tankar till familj och vänner.
/ Alex, en som bryr sig. |
Sänder en tanke.. |
Rosie |
|
Sänder er en tanke så här vid tolvslaget till
det nya året...
Önskar er allt gott...
sänder över den goaste och tryggaste av kramar..
//Rosie |
|
Svar: Tack Rosie, och alla ni andra som
skriver och tröstar oss och minns Annie. Hon var solen i våra
liv och vi saknar henne oerhört. Nu hoppas vi på ett år där
vi får svar på alla frågor om vad som hände henne. Ta väl
hand om er, Guje.
|
En klasskompis | Catarina |
|
Hörde om Annies bortgång för några månader
sen. Sorgligt! Jag gick i samma klass som Annie i Ronnaskolan i
högstadiet. Jag kommer ihåg Annie som en glad, öppen person.
En "skön" tjej! Kommer också ihåg när hon och
hennes syskon uppträdde i uppehållsrummet i Ronna en gång. Härligt!
Träffade hennes senast för några år sedan då vi bodde i
samma hus nere på stan. Vi stod och pratade länge medans jag hängde
min tvätt.. Annie var lika glad och härlig som hon alltid
varit! Mina tankar finns hos familj o vänner! |
Hur? varför? | Rosis
bonus dotra!! |
|
Jag kommer ihåg sista gången jag träffade
Annie...
Det var nere på stan i södertälje, hon bjöd upp mig och min
kompis på fika men vi hade bråttom så vi kunde inte. Sen fick
jag aldrig mer se henne.
Hur kunde detta ske?
Varför just Annie?
Jag kommer också ihåg hur jag lärde känna henne. Det var
genom Rosis, Annie knöt halsband med namn på. När knutarna
hade gått upp fick vi alltid hjälp av Annie. Hon va en riktig
Rockstar.
Hoppas att hon har de bra nu.
vi ses igen.
// Sophia |
En som tänker på er |
Josefin |
|
Ticketack sången är jätte bra. lyssnar på den
hela tiden och det har blivit mina barns favorit. Ville bara
skriva det. Känner ej er men tittar in lite titt som tätt för
att se om det går framåt med utredningen Tänker på er mycket
många styrke kramar. |
rosies syrra | anna |
|
Ticketack är verkligen Annie. Jättekul att få höra
dessa sånger igen. Jag har verkligen saknat dessa sånger och
just Ticketack.
Minns när jag fått mitt andra barn och mötte Annie på
busssen. Hon frågade vad jag döpt honom till. Jag sa att han
hette Robin efter hennes sång.
Många och varma kramar till hela Annies familj. |
December i mitt hjärta |
Eleonor |
|
Annie, Annie Det är så kul att få höra dessa sånger!!
Vad jag saknar dig... Vårt samtal över msn i slutet på
November, det var det sista jag hörde från dig.
Du var lite deppig sa du, och jag försökte muntra upp dig ;(
Saknar dig jag kommer koppla Julen till dig alltid,.Fast jag
tror eller vill tro att du var ämnad till något större, att
du tittar på oss här nere, och att du har det bra...Många
kramar till Annies nära och kära, mitt hjärta är hos er och
ni finns i mina böner |
ett minne | Kamilla |
|
Har många minnen av Annie, men ett av de
starkaste är nog när vi låg på en filt på gräsmattan utanför
mitt hus och drack vin, japp, tom Annie, fastän svarta,
skummiga pints var mer hennes grej.. i måttliga mängder då såklart
( jag fick alltid skäll om jag blev full) *ler*.....Hur som
helst, vi låg där på filten, fastän det var alldeles för
kallt för det egentligen, vi pratade om livet, killar och sånt.
Vi dikterade mess för varandra som vi skulle skicka till våra
respektive killar. Hon var så stark, så tvärsäker på sina värderingar
om hur man ska värdera sig själv och hur en kille ska tas. Att
man aldrig ska ta skit och att vi kvinnor ska ta hand om
varandra. Jag har lärt mig så mycket av henne, och är så
tacksam över den styrka hon gav mig i olika situationer. Jag
var så vilsen och galen och hon kämpade så med att få mig
lugn, jag önskar hon kunde se mig idag...När jag nu sitter här
och tänker på henne så ler jag, har aldrig träffat någon
som henne, men det känns så ensamt att inte kunna se tillbaka
tillsammans och skratta åt allt roligt och tokigt vi
gjort...Och fastän hon var en rocker så var vår låt i alla
fall "Breathe" med Sean Paul, tro´t eller ej...Ska ta
och sätta på den nu och ta en smygcigarett...ajaj..kram till
hela familjen, ville bara skriva av mig lite...Kamilla |
|